Vill du lära dig mer om optik?

Jag vill tipsa om en sida som på ett begripligt sätt förklarar en del om olika optiska begrepp som används inte minst inom fototekniken.
Ta en titt här om du vill lära dig mer om olika optiska begrepp.

http://toothwalker.org/optics.html

Brännviddsförlängning finns inte!

Ofta talas om ”brännviddsförlängning” i samband med digitalt fotograferande. Det sägs t.ex att ett objektiv på 100 mm egentligen blir 150 mm på en kamera med DX-sensor. Man säger att man har en ”brännviddsförlängning” på 1,5x. Detta är inte sant. Det är en felaktig användning av ord.

Ett objektiv, t.ex en fast 50 mm, har alltid en brännvidd på 50 mm. Detta är en optisk egenskap hos objektivet som inte kan förändras, och den förändras absolut inte bara för att objektivet sätts på olika kamerahus med olika stora sensorer. Objektivet är vad objektivet är. Se wikipedia

Det som händer när ett och samma objektiv sätts på olika kamerahus med olika stora sensorer är att bilden som objektivet levererar beskärs olika mycket. En bild som görs med ett objektiv på 50 mm på ett kamerahus med Nikons DX-sensor, blir mindre än motsvarande bild på ett FX-hus, just beroende på att den mindre sensorn beskär bilden. Den fångar bara en mindre del av hela den bild som objektivet levererar. Precis på samma sätt som om bilden skulle beskäras i datorn i efterhand.

Vad den mindre sensorn gör är att den skär av bildvinkeln i förhållande till en större sensor, men den förändrar inte objektivets brännvidd.

Före småbildsformatet på film (24×36 mm) fotograferade man på film som hade betydligt större filmformat (mellanformat). Man hade filmrutor som kunde vara 6×6 cm. Här talade man om att normaloptiken, alltså den optik som såg samma bildvinkel som det mänskliga ögat var ungefär 80 mm. När man sedan krympte formatet till 24×36 mm blev normaloptiken iställen 50 mm. Ingen talade då om brännviddsförlängning på optiken då den satt på en småbildskamera.

Idag, när många fotograferar på DX-formatet blir normalbrännvidden 35 mm. Varför skall vi då prata om brännviddsförlängning?

Utgå från det format du har. Gör dig bekväm med ditt format och se de olika objektivens brännvidder utifrån det och sluta räkna om dom.

Jag lägger en röst för att vi avskaffar begreppet brännviddsförlängning.

Om vi överhuvudtaget behöver ett begrepp för att relatera brännvidders effekter på DX-kameror gentemot FX-kameror bör begreppet bara bildvinkelsbeskärning.

Då frågar sig några vad som skiljer ett FX-objektiv och ett DX-objektiv. Ja, ingenting när det gäller brännvidd. Objektivet har alltid den brännvidd som det står på objektivet, men DX-objektivet levererar inte en bild som fyller upp en hel FX-sensor. Men väl en DX-sensor.

Bildvisningar på olika teman

Under hösten erbjuder jag bildvisningar för fotoklubbar, föreningar, företag och andra grupper.

Jag har tre teman att erbjuda.

Island
Jag berättar om Island som nation och ö, och visar bilder från olika delar av ön.
Jag berättar om olika möjligheter att resa till och åka runt på ön.

Nature Art
Jag visar konstnärliga, stundtals abstrakta, naturbilder och berättar om den fototeknik som ligger bakom dessa bilder

Spädingen
Spädingen finns bara i fantasin. Spädingen lever i hela vårt land, men finns i olika underarter anpassade för olika miljöer. Jag visar bilder från spädingens miljöer och berättar om Spädingars utveckling från flygödlor till späding. Läs om spädingen

Tidsåtgången för alla visningar anpassar jag till era önskemål och möjligheter.
Om du är intresserad av en bildvisning kan du kontakta mig på mailadress info@arleklintphotography.se

Det är bättre att ha bildstabiliseringen i objektivet

Nikon och Canon har sedan länge använt sig av bildstabilisering i vissa av sina objektiv för att underlätta för fotografen att handhålla kameran med längre slutartider. Nikons VR ger i dagsläget möjlighet att handhålla 4 steg längre tider än vad som annars skulle vara möjligt. Tekniken bygger på att man fysiskt flyttar glas i objektivet så att bilden, trots skakningar, står still i sökaren och i förhållande till sensorn.

Några kameratillverkare har valt att ordna sin bildstabilisering i kamerahuset. Vad man gör då är att man flyttar sensorn i takt med skakningarna så att bilden alltid ligger still i förhållande till sensorn.

Fördelen med den senare lösningen är att man slipper lägga in bildstabilisering i alla objektiv och fotografen har alltid tillgång till bildstabilisering oavsett vilket objektiv han använder.

Jag påstår ändå att Nikons och Canons lösning är bättre. Detta av flera skäl.

1) Med bildstabilisering i objektivet kommer bilden att stabiliseras i sökaren på samma sätt som i förhållande till sensorn. Både sensorn och fotografen ser samma stabiliserade bild.

2) Med bildstabilisering i objektivet kommer kamerans AF-sensorer att se den stabiliserade bilden. Det gör att det blir lättare för autofokusen att sätta skärpan på exakt rätt ställe och på exakt rätt fokuspunkt.

3) Med bildstabilisering i objektivet kommer kamerans sensorer för ljusmätning att se den stabiliserade bilden och kan lättare se till att bilden exponeras rätt. I synnerhet vid spotmätning.

4) Genom att lägga stabiliseringen i objektivet kan man trimma stabiliseringen så att den blir optimal för aktuella brännvidder.

5) Bildstabilisering i objektivet är en mogen teknik och kostar inte många extra kronor att stoppa in i ett objektiv.

Nu har jag testat att fota en reflexväst med blixt

På två Nikon School i rad fick jag frågan hur man skulle fotografera en reflexväst med blixt utan att fräta ut reflexerna på västen. I det ena fallet handlade det om en simmande hund med väst. Under kurserna framförde jag några tankar, men hade inget definitivt svar att ge.

Nu har jag testat det hela på egen hand, genom att låna Sonjas (min fästmös) reflexväst från hennes arbete som förare på Stockholms pendeltåg.

Tricket som jag ser det är att inte rikta blixten rakt mot västen, utan att använda en extern blixt som ger ett sidljus.

Jag redovisar två bildexempel. Båda gjorda med Nikon D80, där jag slavat en SB-800 från den interna blixten.

I denna första bilden har jag riktat ljuset från SB-800 rakt mot västen, i den andra bilden har jag riktat ljuset snett mot västen i ungefär 30 graders vinkel.

Lycka till!

Dessa irriterande reflexer…

Nu har jag jobbat med att genomföra Nikon School i ett år. Plötsligt, två kurser i rad, har samma udda fråga dykt upp…
Hur gör man när man fotograferar blixtbilder på hundar eller människor med reflexer, för att de inte skall fräta ut.

Frågan är inte helt lätt, men jag har nu lovat att testa det hela på min fästmö Sonja, som har en varningsväst som hon använder i sitt jobb på Stockholms pendeltåg.

Jag har några idéer som jag redovisat under kurserna. Jag har lovat att återkomma här i bloggen när jag testat dom.

På söndag är det kurs igen. Kanske hinner jag föregå frågan med exempelbilder om den nu dyker upp en tredje gång

Fråga om sportfoto i Globen

Hejsan Janne!

Väldigt bra guide du har sammanställt (Att fotografera med systemkamera – NikonForum)
Jag är nybörjare på området, och tyvärr väldigt oerfaren att använda manuella inställningar.
Hoppas kunna lära mig mer om inställningar, och frångå automatläget..

Du får säkert många frågor från amatörer som jag.
Undrar om du möjligtvis kan ge lite tips på inställningar?

Tänkte fotografera en hockeymatch i Globen.
Har bra läktarplats vid mitten från bänkrad fem..
Vore väldigt tacksam för tips om manuella inställningar och val av optik!

Har en Nikon D80 med följande optik.
Nikon AF 50/1.4D
Nikon AF-S DX 18-135 3,5-5,6
Nikon AF-S DX 18-200 3,5-5,6 VR
Nikon AF-S 70-300 4,5-5,6 VR

Mina kurser finns lite här och var, inte bara på Nikonforum. De mest uppdaterade versionerna finns här på min egen blogg under ”Minikurser” i högra spalten.

Att fotografera hockey i Globen fungerar väldigt bra. Belysningen är stark och isen bidrar till att sprida ljuset från lamporna.

Det viktiga är att du får ner slutartiderna så att du kan frysa situationerna. Det är också viktigt att hitta lämpliga brännvidder. Min erfarenhet är att 200mm räcker alldeles utmärkt om du har en bra plats.

Mitt tips är att du tar din 18-200 VR, då har du stor möjlighet att variera brännvidden enkelt beroende på vad du vill fånga. Givetvis aktiverar du bildstabiliseringen. Ställ kameran i A-läget (bländarprioritet) och välj den största bländaren. Det kommer leda till att du får kortast möjliga slutartid.

Min gissning är att ISO 200 kommer räcka, men om du då får slutartider som ger en för stor rörelseoskärpa kan du stega upp ISO.

Fråga om att fotografera i mörka miljöer

Hej Janne!
Jag skulle vilja ha lite tips eller råd hur man ska göra för att få bra bilder när man ska fotografer konserter och liknande.
Jag brukar ha ett högt ISO värde och hög exponering (alltså ljusare)och måste samtidigt ha lite längre slutar tid, vilket gör att bilderna ofta blir väldigt suddiga.
Det är ju ofta ett ganska besvärligt ljus när man fotogarferar inne på mindre klubbar, men många andra fotografer lyckas få till bra bilder ialla fall.
Har du nått bra tips hur man ska göra?

För att undvika skakningsoskärpa i mörka miljöer finns ett begränsat antal knep att ta till:

- Höj ISO
- Använd största bländare.
- Använd inte längre brännvidd än nödvändigt då längre brännvidder är svårare att hålla stadigt.
- Komplettera eventuellt med blixtljus
- Investera i ett ljusstarkare objektiv

White Balance Lens Cap

Genom en deltagare på senaste Nikonkursen jag höll fick jag tips om en White Balance Lens Cap

Det handlar alltså om ett ”objektivlock” som skall fungera som en ersättare till ett gråkort, grå putsduk eller annat färgneutralt då du vill ställa kamerans vitbalans rätt i en given situation med hjälp av det Nikon i sina kameror kallar PRE-läge.

Jag har aldrig testat det, men kanske kan det, om det fungerar väl, vara en bra grej om man inte vill släpa med sig ett gråkort.

En fördel med ett gråkort/grå putsduk/grå reflexskärm, är att de funkar till alla objektivdiametrar.

Enkel test av Nikons TC-17E II på AF-S 70-200/2.8 VR

Idag har jag gjort en enkel test av hur Nikons konverter TC-17E II beter sig på Nikkor AF-S 70-200/2.8 VR. Konvertern förlänger brännvidden 1,7x och bidrar till att tappa 1,5 steg i ljusstyrka.

Jag testfotade med D700 inomhus mot en pappskiva som jag lyste upp med två slavblixtar. Mitt totala utsnitt i alla testbilder var det som visas nedan.
När jag tog bilder med konvertern backade jag alltså kameran för att få ungefär samma utsnitt.

Testbilderna är D700:ans 4256 x 2832 pixlar. Ur dessa testbilder publicerar jag den grönmarkerade lilla delen helt oskärpt i 100% storlek.

Alla bilder är gjorda med 70-200/2.8 i 200mm läget, då jag antar att det är den brännvidd man oftast använder i kombination med en telekonverter.

Notera att en bild som du ser i 100% storlek på en skärm är väldigt uppförstorad jämfört med de bilder vi använder på papper eller webb.

Det totala utsnittet

70-200/2.8@2,8 utan konverter

70-200/2.8@4.0 utan konverter

70-200/2.8@5.6 utan konverter

70-200/2.8@4,8 med konverter
(Största möjliga bländare med TC-17E II på en 2.8-glugg)

70-200/2.8@5.6 med konverter

70-200/2.8@8.0 med konverter