Arkiv
Tänk på hur du använder Nikons AF (Autofokus) när du filmar, eller fotograferar med liveview
Denna beskrivning avser Nikons kameror D3100, D5100, och D7000, som alla har en följande autofokus under användande av liveview och filmning. Jag är beredd på följdfrågor.
- Med följande autofokus menas att kameran kontinuerligt fokuserar om för att hålla ett rörligt motiv skarpt.
- Med liveview menas att bilden komponeras på LCD-displayen istället för i sökaren.
Precis som vid fotografering utan liveview är det två saker att ställa in vad gäller AF. Fokusläge och AF-områdesläge. Dock är dessa inställningar för liveview/filmning separerade från de inställningar du gör för fotografering utan liveview. Du kan alltså ha en inställning av AF för fotografering utan liveview, och en annan för liveview/filmning.
På D3100 och D5100 hittar du dessa inställningar genom att aktivera din liveview och sedan ändra kamerainställningarna från info-panelen. Du hittar en inställning för ”Fokusläge”, och en ”Inställn. för AF-område”
På D7000 hittar du inställningarna genom att aktivera liveview och sedan gå in i menysystemet. I Anpassningsmenyn, under Autofokus hittar du inställningen ”AF för livevisning/film”. Om du går in där kan du på motsvarande sätt ställa in ett Autofokusläge och ett AF-områdesläge
Fokusläget styr hur du vill placera skärpan i djupled i bilden
”AF-S” Här sätter kameran skärpan då du trycker avtryckaren i halvläget. Under filmningen ligger skärpan hela tiden kvar på samma avstånd från kameran tills du fokuserar om genom att på nytt trycka avtryckaren i halvläge.
”AF-F” är liveview/filmningens motsvarighet till AF-C. Här följer kamerans skärpeinställning rörliga motiv. Medan du filmar kommer kamerans AF att jobba kontinuerligt för att hålla ditt motiv skarpt.
AF-områdesläget handlar om hur du vill placera skärpan i sidled i bilden, och vilka objekt du vill följa
”Ansiktsprioriterande AF” innebär att kameran placerar skärpan på ansikten, oavsett du använder AF-S eller AF-F.
”Brett område”, respektive ”Smalt område” innebär att kameran, med hjälp av olika stora områden placerar skärpan på de objekt som finns i området. Oavsett du använder AF-S eller AF-F
”Motivföljande AF” innebär att kameran, under filmningen, följer och håller skärpan på det objekt som du väljer ut genom att trycka på OK-knappen. Du avbryter följningen genom att på nytt trycka på OK-knappen. Därefter kan du starta följning på ett nytt objekt. Bäst att kombinera med AF-F.
Tänk på hur du ställer in AF (Autofokus) på din Nikonkamera då du fotograferar utan liveview.
Med detta inlägg vill jag ge en kort sammanfattning av vilka inställningsmöjligheter som finns när det gäller autofokus på Nikons systemkameror då du fotograferar utan liveview. Jag är beredd på följdfrågor.
I kameran kan du ställa in dels ett Fokusläge och dels ett AF-områdesläge. Slå upp dessa begrepp i din kameras manual.
Fokusläget styr hur du vill placera skärpan i djupled i bilden.
”AF-S” är avsett för stillastående motiv. Här sätter kameran skärpan då du trycker avtryckaren i halvläget. Om du nu håller kvar avtryckaren i halvläget håller kameran kvar skärpan på ett visst avstånd från kameran. Detta gör att du efter att du satt skärpan kan komponera om din bild. Detta är bra på stillastående motiv.
”AF-C” är avsett för rörliga motiv. Här följer kameran rörliga motiv. Så länge du håller avtryckaren i halvläget kommer kamerans AF att jobba kontinuerligt för att hålla ditt motiv skarpt.
”AF-A” är ett läge där kameran själv avgör om ditt motiv står stilla eller rör på sig. Beroende på vilket, så väljer kameran AF-S eller AF-C. Detta är grundinställningen i din kamera.
AF-områdesläget handlar om hur du vill placera skärpan i sidled i bilden. Hur du vill använda dina fokuseringspunkter.
”Automatisk AF” är grundinställningen i kamerorna. Här använder kameran alla fokuspunkter och försöker sätta skärpan så tidigt som möjligt i bilden. Det fungerar bra på både stillastående och rörliga motiv. Alltså i kombination med AF-S, AF-C eller AF-A
”Specifikt AF-punkt” innebär att kameran jobbar på bara en AF-punkt som du själva valt. Detta fungerar bra på stillastående motiv. I kombination med AF-S eller AF-A. Det är möjligt att använda i kombination med AF-C, men det rekommenderar jag inte.
”Dynamiskt område” är samma sak som ”Specifik AF-punkt”. Du väljer en AF-punkt att jobba på, men detta läge är avsett för rörliga motiv. Här är de punkter som ligger intill den punkt du valt att använda beredda att ta över fokusföljningen om du inte lyckas hålla din fokuspunkt precis på motivet hela tiden. Fungerar ihop med AF-C.
”3D-fokusföljning” är ett modernt sätt att följa rörliga motiv. Här letar kameran aktivt upp en fokuspunkt som ligger på ett föremål som har samma färg och struktur som det motiv du ursprungligen fokuserade på med avtryckaren i halvläget. Detta läge fungerar ihop med AF-C
Skillnaden mellan JPG och RAW
Har du funderat på om du skall fotografera i JPG- eller RAW-format? Vad är egentligen skillnaden? I denna föreläsning förklarar jag skillnaden mellan de två formaten.
Att skriva ut bilder och välja dpi
Vi börjar med att bygga halsband
Tänk dig att du bestämmer dig för att du skall göra ett pärlhalsband. Du har tillgång till en påse med 10.000 pärlor, och du bestämmer dig för är att du vill göra halsbandet 50 cm långt. Du inser då att du måste trä upp 200 pärlor per cm på ett snöre. (10.000 pärlor/50 cm = 200 pärlor). Om du nu istället vill göra ett halsband som är 100 cm långt måste du stället trä upp 100 pärlor per cm på snöret. (10.000 pärlor/100 cm = 100 pärlor)
Nu tar vi samma resonemang en gång till, med vi mäter snöret i inch. En inch är 2,54 cm.
Om du vill göra ditt halsband 50 cm motsvarar det 19,7 inch. Du måste då trä upp 508 pärlor per inch. (10.000 pärlor/19,7 inch = 508 pärlor). Om du nu istället vill göra ett halsband som är 100 cm motsvarar det 39,4 inch. Nu måste du trä upp 253 pärlor per inch.
Hur gör vi med bilder nu då?
När vi skall ställa i ordning en bild för utskrift gör vi på exakt samma sätt som när vi tillverkar halsband, men nu skall vi räkna pixlar istället för pärlor, och längden på halsbandet kommer nu att motsvara längden på sidan på din bild.
Min kamera har ungefär 12 megapixlar. Det innebär att en liggande bild som jag gjort med min kamera är 4256 pixlar lång och 2832 pixlar hög. Vi kan säga att dessa pixlar motsvarar antalet pärlor vi hade i vår påse. Hur stor bilden blir när den skrivs ut vet vi först när vi bestämmer hur tätt vi skriver ut dessa pixlar. Ju tätare vi skriver ut pixlarna, desto mindre fysisk storlek får bilden.
Vid utskrift är det vanligt att använda 300 dpi. (300 dots per inch). Om vi skriver ut bilden i 300 dpi kommer den bli: 4256 pixlar/300 dpi = 14 inch lång (= 35,5 cm) och 2832 pixlar/300 dpi = 9,4 inch hög (= 23,9 cm). Om vi istället skriver ut bilden med 200 dpi kommer vi inte skriva ut pixlarna lika tätt, med resultatet att bilden blir fysiskt större.
Hur gör man i praktiken?
I en verklig situation har du tillgång till en viss mängd pixlar i din bild. Du bestämmer dig för att du vill skriva ut din bild i t.ex 300 dpi och att den skall ha en längsta sida på t.ex 20 cm.
Då måste du skala om bilden (förändra antal pixlar) så att antalet pixlarna går precis jämt ut på 20 cm om de skrivs ut i 300 dpi. Det gör du genom att skala om bilden i ditt bildbehandlingsprogram.
I alla bildbehandlingsprogram finns en funktion som gör den beräkningen åt dig. I t.ex Photoshop finns en funktion (Välj Bild -> Bildstorlek) där du i ett formulär anger exakt vilka fysiska mått du vill ha på din bild. Där anger du också hur många dpi du vill att bilden skall skrivas ut med. Genom att på detta sätt skala om bilden kastas pixlar altarnativ läggs pixlar till i bilden så att din bild får rätt storlek med önskad upplösning vid utskrift. Observera att bildbehandlingsprogramet alltså kan lägga till pixlar i bilden om det behövs. Detta kallas med ett fint ord interpolering och sker automatiskt vid behov i samband med omskalningen av bilden. Dessa nya pixlar är då beräknade enligt en viss algoritm. Om du har möjlighet att välja denna algoritm i ditt program bör du välja det som kallas Bi-kubiskt
När du förändrat storleken av din bild måste den alltid skärpas upp efteråt, men skärpningen tar jag upp i en kommande minikurs.
Till sist
Tänk på att din bildskärm inte kan visa bilder i olika upplösning. Din skärm har sina pixlar placerade med en viss täthet (oftast 72 dpi). Den dpi du väljer har alltså bara funktion då du skriver ut din bild på en skrivare.
Demo av Camera Control Pro (Intro)
Idag gör jag en demo av Nikons programvara Camera Control Pro. Ett program som ger dig möjlighet att skjuta dina bilder rätt in i din dator.
Demo av Nikon ViewNX
Idag är det dags för en liten demofilm av Nikons program ViewNX. Ett program som följer med när du köper en Nikonkamera och som kan laddas ner kostnadsfritt från
http://www.nikon.se
Demo av Nikon Transfer
Ikväll har jag fixat en liten demonstration av Nikon Transfer, Nikons program för att läsa in bilder från kamera eller minneskort till datorn.
Programet följer med då man köper en Nikonkamera och kan laddas ner kostnadsfritt från
http://www.nikon.se
Demo av Capture NX 2 (Intro)
Jag har gjort en liten filmsnutt där jag visar hur kontrollpunkterna i Capture NX2 är tänkta att användas. Ta gärna en titt och håll till godo.
Nikons bildkontroller – använder du dom?
På Nikons moderna systemkameror finns något som kallas bildkontroller. Kamerorna har ett antal valbara färdiga bildkontroller som kan justeras, men du har också möjlighet att skapa dina egna. I bildkontrollerna kan du justera bildernas grundskärpa, kontrast, ljushet, mättnad och nyans.
Om du fotograferar i RAW-format går allt detta naturligtvis att justera i datorn i efterhand, men om du vill göra livet så enkelt som möjligt för dig, och spara tid vid datorn, kan du – även om du fotograferar RAW – se till att du har detta rätt inställt i kameran från början.
Vad som är rätt inställning beror på vad du fotograferar, din bildstil och din egen smak, men jag vill ge dig ett litet tips på hur du enkelt kan justera/skapa en bildkontroll i kameran så att dina bilder blir så nära det du vill ha som möjligt redan när du öppnar upp dom i din dator.
Gör så här:
- Fotografera 5-10 RAW-bilder som är typiska för det du brukar fotografera. Om du brukar fotografera bilsport kan du göra 10 bilder på detta i RAW formatet.
- Öppna sedan upp dessa bilder i Nikons Capture NX2
- I Capture NX2 kan du nu justera bildkontrollen. Du hittar det i en panel ”Bildkontroll” till höger på skärmen. Välj en färdig kontroll att utgå ifrån, t.ex ”Standard” och justera sedan grundskärpa, kontrast, ljushet, mättnad och nyans tills du tycker att din bilder ser bra ut. När du gjort dessa justeringar på dina 5-10 bilder har du antagligen hittat några inställningar som du är nöjd med.
- Skriv ner dessa inställningar och knappa sedan in dom direkt i din kamera som en egenskapad eller modifierad bildkontroll.
När du nu fortsättningsvis fotograferar kommer dina bilder mer stämma med hur du vill ha dom direkt när du öppnar upp dom i din dator.
Detta oavsett du fotograferar i RAW eller JPG
Tyvärr är det i dagsläget bara Nikons Capture NX2 som medger justeringar av bildkontroller i RAW-filen, så om du har en annan mjukvara fungerar inte mitt tips.
Brännvidd och perspektiv
Objektivets brännvidd kan enkelt beskrivas som dess förstoringsgrad. Brännvidden anges i mm. Ju längre brännvidd desto större förstoringsgrad. Möjligheten att välja brännvidd kan du utnyttja till att välja perspektiv.
Brännviddens funktion
En anledning till att vi kan behöva ändra brännvidd är att vi skall kunna få det utsnitt i bilden som vi vill ha. Om vi vill fotografera familjeträffen hemma i lägenheten behöver vi ett objektiv med en kort brännvid (vidvinkelobjektiv) så att vi får med så mycket av rummet som möjligt i vår bild. Skall vi istället fotografera en vild fågel behöver vi troligen en längre brännvidd (teleobjektiv) för att fågeln inte skall se ut som en liten prick i bilden.
Detta är dock bara en del av brännviddens syften. Den viktigaste nyttan med att kunna ändra brännvidden är att du kan välja perspektiv.
Perspektiv
Om du befinner dig i Stockholm och skall åka till San Fransisco, så tycker du antagligen inte att det är så mycket längre att fortsätta din resa till Los Angeles, men den som befinner sig i San Fransisco, kan tycka att det faktiskt är väldigt långt att åka till Los Angeles. På samma sätt är det med fotografi.
Om du fotograferar en samling människor från långt håll med ett teleobjektiv kommer människorna i gruppen att synas stå väldigt tätt. Om du istället går fram till gruppen och fotograferar samma bild med en kortare brännvidd, kommer människorna synas stå mycket glesare.
Ett exempel följer här, fast jag har fotograferat en rad med bilar istället för en grupp människor. Den första bilden är fotograferad från ganska långt håll med ett teleobjektiv (lång brännvidd), medans den andra bilden har fotograferats från väldigt nära håll med en kort brännvidd (vidvinkelobjektiv).
Observera hur bilarna i den första bilden tycks stå mycket tätare, och att de ser ungefär lika stora ut. I vidvinkelbilden har bilarna glesats ut och den främre bilen ser större ut än bilen längst bort.
Vad vi gjort är att vi har förändrat perspektivet i bilden genom att förändra vår fotograferingsposition.
Ett annat exempel på samma sak är följande bilder.
Min fästmö stod och fotograferade vid ett staket. Den första bilden tog jag med en en lång brännvid (400mm) på långt håll, den andra bilden tog jag med kortare brännvidd (70mm) när jag kommit betydligt närmare henne. I båda bilderna är utsnittet så lika som möjligt. Min fästmö är ungefär lika stor i bilderna, men staketet ser helt olika ut. I den andra bilden ser staketet väldigt långt ut och staketstolparna ser ut att stå glesare.
Bilderna har två helt olika perspektiv, men utsnitten är lika.
Med detta vill jag säga att valet av brännvidd inte bara ger dig möjlighet att styra hur stort du vill avbilda föremål, utan framför allt att välja vilket perspektiv du vill ha.
Ett råd
När du skall göra en bild är mitt råd att du först funderar ut från vilken position du vill fotografera ditt motiv för att du skall få det perspektiv du vill ha. Därefter väljer du en brännvidd som ger dig det utsnitt du vill ha.
Frågor?
Om du har frågor kring det som behandlats i artikeln är du väkommen att ställa din fråga här i bloggen.
Senaste kommentarer