Under denna tid på året är det mycket sällsynt att spädingar visar sig utomhus. Nu sitter dom inomhus i sina varma bon och lever på den mat de samlat ihop under hösten.
Idag när Sonja och jag var ute på Järvafältet passerade vi en övergiven militär bunker. Vi har passerat där många gånger tidigare, men denna gång hände något mycket speciellt.
Plötsligt, när vi går där prasslar det till i löven. Vi tittar till och hinner se två små förvirrade spädingar. Dom blev minst lika överraskade av mötet som vi blev. Dom blev inte rädda, men just överraskade.
Vi började prata lite med dom. Det visade sig vara en pojkspäding och en flickspäding. Dom berättade att dom hette Surbur och Indla, och att dom kommit bort från sin familj för flera månader sedan. Nu tillbringade dom vintern i den övergivna bunkern.
Dom hade mycket dåligt med mat och var väldigt hungriga. Med jämna mellanrum var dom tvungna att ge sig ut för att hitta något som dom kunde stoppa i sina hungriga små magar.
Naturligtvis lovade vi att återkomma till deras bunker så ofta vi bara kan för att hjälpa dom att samla mat.
Skogsspädingens bo
